Den vårdbehövande och lagen om närståendevård

Lag om stöd för närståendevård (937/2005) skyddar både närståendevårdarens och vårdtagarens ställning och rättigheter.  Stödet för närståendevård omfattar för den vårdbehövande:

  • närståendevård
  • social- och hälsovårdstjänster som ska definieras i vård- och serviceplanen
  • tjänster som ska tillhandahållas under närståendevårdarens ledighet

Det betyder bl.a. att man gör upp en plan gällande vård, rehabilitering och/eller service tillsammans med vårdbehövande klienten och familjen. Den vårdbehövande har rätt att delta i uppgörande av planen.

Patinetombudsmannen finns till för alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, också närståendevården.

Patientombudsmannen

  • hjälper patienten att reda ut frågor som gäller vård och behandlingar
  • kan bistå patienten i att framställa anmärkning
  • kan bistå patienten i att ansöka om ersättning för patientskada eller i att formulera ett klagomål
  • informerar om patientens rättigheter,
  • arbetar för att patientens rättigheter ska bli tillgodosedda

Patientförsäkringscentralen handhar centraliserat ersättningarna för patientskador i Finland. Anmälan om patienskada görs till patientförsäkringscentralen, som sköter om ersättningsförfarandet och utbetalning av ersättning. Mer information fås av patientombudsmannen eller patientförsäkringscentralen.

Socialombudsmannen i kommunen arbetar för att främja klienternas rättigheter genom att:

  • informera om klientens rättigheter
  • handleda klienten i ärenden som gäller tillämpning av klientlagen
  • bistå klienten vid överklagande
  • ge klienten råd i att framställa anmärkning

Socialombudsmannen kontaktuppgifter kan begäras via kommunens telefonväxel.

Handikappombudsmannens uppgifter är att se till att handikappade och rörelse- samt funktionshindrade personer får jämlik behandling i kommunerna. Befattningen är inte lagstiftad. Varje kommun skall även se till att ha ett handikapp- och äldreråd som har möjlighet att påverka och vara delaktigt.

Intressebevakare kan den få som inte förmår sköta sina egna personliga eller ekonomiska angelägenheter. Oförmågan kan bero på omyndighet, sjukdom eller långvarig frånvaro eller av någon annan motsvarande orsak. På basis av ansökan eller anmälan utreder magistraten om en viss person är i behov av intressebevakning. Om sökanden inte förstår vad det innebär för sökanden att man förordnar en intressebevakare för honom eller henne, är magistraten inte behörig att avgöra ärendet. I ett sådant fall ska tingsrätten förordna en intressebevakare, liksom i sådana fall då ansökan om förordnande av intressebevakare lämnats av någon annan än den berörda personen själv.

En intressebevakare får vanligen i uppdrag att förvalta huvudmannens egendom och sköta huvudmannens ekonomiska angelägenheter. En intressebevakare kan också få i uppdrag att sköta en enskild angelägenhet som t.ex. att sälja en fastighet på huvudmannens vägnar. Intressebevakaren ska också se till att huvudmannen får lämplig vård, omvårdnad och rehabilitering. Intressebevakaren ska vid behov samarbeta t.ex. med kommunens social- och hälsovårdsmyndigheter.

Vårdtestamente kan göras av en patient som vill uttrycka sin vilja gällande vården med tanke på framtiden, ska en tydlig, av patienten bekräftad anteckning om detta göras i patientjournalen eller till den bifogas ett särskilt dokument ur vilken framgår patientens vilja. Särskilt i fall av olycka eller sjukdomsattack är det bra om personen berättat för sina närmaste om vårdtestamentet och var det finns. I vårdtestamente kan framkomma hur vården skall skötas eller avslutas, men de kan också beröra val av vårdplats, daglig omsorg och andra viktiga livsvärderingar gällande vård och omsorg under sjukdomsförloppet.