Stress

Stress är en del av vardagen och för många anhörigvårdare kan stress vara en betydande faktor som påverkar hälsan. Stress orsakas av de många krav som ställs, som tar tid och energi av oss, samt de förväntningar som vi har på oss själva. All stress är inte negativ – stress kan varna dig för potentiella faror och kan också sporra dig att uppnå ett mål eller utföra en uppgift.  Men ibland blir det obalans och trycket på dig blir så intensivt eller så ihållande att du känner att du inte kan hantera situationen. Stress kan göra det svårt att hantera eller klara av kraven som det innebär att vårda eller stödja en närstående.  Du kan bli mer och mer utmattad, spänd och irriterad, vilket tär på relationerna.  Detta kan få dig att känna att du håller på att förlora kontrollen över ditt liv och att det inte finns något sätt på vilket du kan återfå kontrollen. Det första steget i att hantera stress är att inse att man är stressad. Du kanske har så lite tid för dig själv att du först inte inser det. När du börjar märka symptomen på stress (se nedan) kämpa inte på i tron om att det ska försvinna. Ju tidigare du tar tag i problemet desto bättre är det. Bara genom att prata om hur du känner kan hjälpa dig att hitta ett sätt att hantera situationen.

Symptom på stress Symptom på stress kan både vara mentala och fysiska och kan variera från person till person. Mentala symptom kan vara ångest, ilska, depression, bristande aptit, sömnlöshet, att man gråter ofta, trötthet och svårighet att koncentrera sig. Fysiska symptom kan vara bröstsmärtor, kramper, muskelspasmer, yrsel, rastlöshet, nervösa ryckningar och andfåddhet.  I förlängningen kan vissa av dessa symptom påverka din hälsa genom att du utsätts för högre risk att drabbas av högt blodtryck som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Stöd

Att prata med andra i en liknande situation kan vara till stor hjälp när du känner dig stressad. Detta är inte alltid så lätt, men det kan komma som en överraskning att andra känner på samma sätt som du. Du kan exempelvis delta i en anhöriggrupp (på ett anhörigcenter) eller en anhörigförening och dela med dig av dina erfarenheter. Anhörigcentrat eller kommunen kan också hjälpa dig att få en paus från anhörigvårdandet så att du får lite andrum, även om det bara handlar om några timmar varje vecka som du kan ägna dig åt något som du tycker om. Om du inte vill ingå i en anhöriggrupp så finns det i vissa kommuner webbaserat stöd där du kan prata med andra anhöriga via internet för att dela erfarenheter och finna stöd (anonymt om du vill). Prata med din familj och vänner också om du har möjlighet. Bara genom att prata om hur du känner, och vara öppen med det, kan hjälpa dig att må bättre. Om du delar dina känslor och problem med nära och kära kan de inse att du behöver mer hjälp från dem.

Självhjälp

Om du känner dig gråtmild, arg eller har andra symptom på stress finns det flera åtgärder som kan hjälpa dig att få ner stressnivån, exempelvis: Gå ut från rummet i minst fem minuter. Ta ett djupt andetag, räkna till tre och andas ut. Upprepa tills du känner dig mer avslappnad, men inte så många gånger att du känner dig yr. Slappna av i dina muskler. Spända muskler är ett fysiskt tecken på att du är stressad. Tekniker när det gäller träning och avslappning kan erbjudas i olika former exempelvis som anhörigstöd eller på ett träningscentrum. Bibliotek kan ha böcker, dvd eller cd-skivor om avslappning. Drick och rök inte för mycket. Alkohol och rökning är inte bra för din kropp och hälsa, och ökar risken för de fysiska effekterna av stress. Koffein kan ha liknande effekter på din kropp som stress så var försiktig med hur mycket kaffe du dricker. Börja med någon fysisk aktivitet. Fysisk träning är ett enkelt sätt att minska spänningar. En promenad till affären kan bidra till att sänka stressnivån. Försök att ta en sak i taget. Var realistisk när det gäller förväntningarna som du ställer på dig själv. Lär dig att säga nej till andra, åtminstone ibland.

Behandling

Prata med din läkare som säkert har sett många patienter med stress-relaterade problem. Läkaren kan rekommendera rådgivning eller annat samtalsstöd.  En psykolog eller kurator exempelvis kan lyssna och hjälpa dig att finna sätt att hantera stressen. Det finns också mediciner som kan lindra några av symptomen. Om stressen gör dig deprimerad kan en läkare skriva ut antidepressiv medicin som kan hjälpa dig att må bättre.  Antidepressiva mediciner fungerar olika på olika människor. Om du inte är nöjd med den medicin som du får utskriven så ta en ny kontakt med läkaren.  Fundera över tänkbara alternativ innan du tar antidepressiv medicin.   Fråga din läkare om biverkningar. Berätta för din läkare om du skulle föredra att prova samtalsstöd först. Depression är en sjukdom precis som influensa eller vattkoppor. Depression är en av Sveriges största folksjukdomar. Ungefär hälften av alla kvinnor och var fjärde man blir deprimerad någon gång under sin livstid. Depressioner är betydligt vanligare när man är äldre, särskilt bland äldre som vistas på sjukhem eller inom sjukvården (Källa vårdguiden 1177). Kunskap om symptom, vart du ska vända dig och vilka behandlingar som finns kan hjälpa dig att snabbt hantera din depression. En depression handlar om att vi känner oss nedstämda eller lessna och inte tycker att någonting är roligt. Många av oss känner på detta sätt ibland, men när det gäller en depression är dessa känslor mer ihållande och extrema.

Andra symptom på depression är:

  • Känslor av hopplöshet, irritation, ångest, oro eller gråtmildhet.
  • Att känna sig oförmögen att hantera eller klara vardagliga sysslor som man inte ens skulle ha funderat över tidigare.
  • Förlust av aptit, viktnedgång eller sömnsvårigheter.
  • I vissa fall kan man ha tankar på att skada sig själv eller andra.

En depression kan byggas upp gradvis vilket gör att du först inte inser hur mycket det påverkar dig. Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående kan vara mer benägna att drabbas av depression på grund av sin stressfyllda livssituation. Om du känner igen något av symptomen hos dig själv, kan du ha en depression.

Det finns åtgärder som du kan vidta för att ta itu med depressionen och gå vidare. Vad som hjälper varierar från person till person men här följer några idéer och tankar:

  • Håll det inte för dig själv. Berätta för någon att du är deprimerad. Det hjälper ofta att prata om det med någon som man litar på istället för att hålla allt inombords.
  • Motionera – Se till att komma ut, även om det  bara är på en promenad. Detta hjälper inte bara att hålla dig i form utan gynnar även sömnen. Försök att fortsätta vara aktiv – oavsett om det handlar om hushållsarbete eller att upprätthålla dina normala rutiner. Detta kan hjälpa dig att tänka på annat istället för tankar som gör dig mer deprimerad.
  • Ta hand om dig själv – håll en hälsosam kost och undvik alkohol eftersom detta kan förvärra depressionen.
  • Träffa andra människor som har erfarenhet av depression och lyssna till hur de har hanterat situationen. Självhjälpsgrupper kan ofta bidra med råd och träning rörande avslappning och information om kompletterande behandlingar.
  • Fortsätt att vara hoppfull – påminn dig själv om att du  lider av något som många andra människor har gått igenom. Du kommer att ta dig ur det så småningom även om det känns svårt att tro under tiden som det pågår.

Behandling Om du tror att du kan vara deprimerad så boka en tid hos läkaren. Det är viktigt att träffa en läkare så snart som möjligt så att du kan få behandling och börja känna dig som dig själv igen.  Om läkaren tror att du kan ha en lindrigare form av depression och att du kommer att må bättre snart så kanske han/hon föreslår att ni träffas igen om ett par veckor. Om läkaren tror att du behöver behandling finns det två typer av behandling som läkaren kanske ordinerar:

 

  • behandling med medicin- Exempelvis en kort behandling med antidepressiv medicin som får dig att må bättre så att du kan hantera situationen mer effektivt.  Det kan ta två-fyra veckor innan medicinen har effekt. Antidepressiv medicin kan fungera bra och hjälpa dig att både må bättre och hantera situationen bättre. Men du kan behöva prova olika doser och typer av medicin för att hitta den som passar dig bäst.
  • Samtalsbehandling – såsom rådgivning eller psykoterapi. Dessa erbjuder en mjölighet att prata sig igenom svårigheter och känslor och kan hjälpa dig hur du kan hantera stress och depression genom att använda dig av olika tekniker.

Om läkaren upplever att du har en svår depression kan han/hon föreslå både samtalsbehandling och medicinering. Sök efter information och råd och fundera över olika alternativ innan du bestämmer dig för en behandlingsform.

Innehållet är översatt från originalkälla.